Okunskap om icke-vetande
Tror du att du vet, att du har svar på livets frågor, att du helt enkelt är sann mot dig själv och andra? Eller vet du vilken bok som är bäst, vilket parti man ska rösta på och vilka som vinner allsvenskan i år?
Kanske vet du också vad som är korrekt i frågor om kön, jämlikhet, krig och fred. Då låter det som du fastnat på ett utvecklingssteg i din medvetandeutveckling. I alla fall enligt många filosofer och transpersonella tänkare.
Den själsliga vägen från vetande till icke-vetande beskrivs inom psykosyntes, och många andra visdomstraditioner, som en transformerande resa. Denna mentala resa är en övergång från ett tillstånd där vi litar på det vi tror oss veta och förstår om världen och om oss själva, till ett djupare erkännande och en acceptans av det oändliga mysteriet som tillvaron och vår egen existens utgör.
Så här kan en beskrivning av den resan från vetande till icke-vetande beskrivas, lite mer teoretiskt och torrt:
- Vetandets början: Resan börjar ofta i en plats av relativ säkerhet och trygghet i det vi tror oss veta. Vi förlitar oss på våra sinnen, vår logik, och de läror vi har absorberat från vår kultur, utbildning och personliga erfarenheter. Denna kunskap formar vår förståelse av världen och vår plats i den.
- Frågor och tvivel: När vi fortsätter vår själsliga utveckling stöter vi på situationer, erfarenheter eller insikter som utmanar våra tidigare antaganden och övertygelser. Frågor och tvivel börjar gro. Det är här processen av att närma sig icke-vetande börjar, där vi inser att vår tidigare säkerhet kanske inte var så fast grundad som vi trott.
- Utforskande av det okända: Vi börjar aktivt utforska nya perspektiv, öppna upp för olika sätt att förstå och uppleva världen. Det kan innebära att dyka djupare in i psykologiska, filosofiska eller andliga traditioner som utmanar våra föreställningar och vidgar våra horisonter.
- Acceptans av osäkerhet och ovisshet: Ett kritiskt steg på vägen är när vi lär oss att leva med och acceptera osäkerhet och ovisshet. Det innebär att erkänna att det finns gränser för vad vi kan veta och förstå, och att finna frid i denna insikt. Detta skede är ofta fyllt av både ödmjukhet och en djupare känsla av förundran inför livets mysterium.
- Leva i icke-vetande: Till sist når vi en plats där icke-vetande inte längre är en källa till ångest eller rädsla, utan snarare en grund för djupare visdom och närvaro i nuet. Vi blir mer mottagliga för livets under och mer öppna för att låta våra liv och våra vägar forma sig i samklang med en större helhet, bortom vad vårt begränsade ego kan planera eller förstå.
- Transformation och integration: På denna punkt blir icke-vetande en källa till styrka. Det gör att vi kan närma oss livet med en större känsla av helhet, integrera våra erfarenheter på ett djupare plan och leva med ett öppet hjärta och sinne.
Om du läst hela vägen hit så blir till slut frågan:
Vågar du inte veta?
Dom flesta som vågat, säger att det är värt det!
Allt blir bra till slut.
Bli den du ärPrenumerera på vårt nyhetsbrev
