Förklaringsmodeller till psykisk ohälsa
När något är svårt att förklara finns det ofta många förklaringsmodeller. I psykologins värld är det precis så – det finns väldigt många modeller för att förklara hur vi fungerar psykiskt. Anledningen är att vetenskapen inte enkelt och entydigt kan beskriva vår psykologi. Många experter har därför försökt skapa teorier för att förklara hur vi utvecklas och reparerar oss själva när vi mår dåligt.
Några av de vanligaste psykologiska förklaringsmodellerna:
- Psykodynamisk teori
- Psykoanalys
- Beteendevetenskap
- Analytisk psykologi
- Gestaltteori
- Psykosyntes
- Klientcentrerad terapi
- Neuropsykologi
- NLP (Neuro-linguistic programming)
- Interpersonell och relationell terapi
- Systemisk terapi
- Metakognitiv terapi
- Humanistisk psykologi
- Kognitiv beteendeterapi (KBT)
- ACT (Acceptance and Commitment Therapy)
Vad kommer funka för dig?
Bruce Wampold, en välkänd forskare inom psykoterapi, ger ett enkelt svar: “Ge var och en den förklaringsmodell de tror på.” Det beror på att om vi inte tror på den behandlingsmetod vi använder, kommer resultaten troligen inte bli bra. Placeboeffekten spelar här en stor roll, din motivation och trygghet är det som ofta leder till de bästa resultaten.
När du ska välja en förklaringsmodell inom psykisk ohälsa eller terapeutisk metod för din personliga utveckling, kan det vara bra att tänka på:
- Välj en förklaringsmodell som du tror på
- Det kommer göra dig mer engagerad och motiverad
- Många terapeuter använder liknande tekniker
- teorierna varierar men det är ofta samma grundläggande metoder
- Relationen till din terapeut eller coach spelar roll
- Forskning visar att relationen är viktigare än själva förklaringsmodellen
Att hitta rätt förklaringsmodell
Det är viktigt att komma ihåg att det inte är själva förklaringsmodellen i sig som är det viktigaste – det är din motivation och den relationen du bygger med din terapeut eller coach som verkligen kommer att spela roll i din egen utveckling. Välj den modell och en person som du känner dig trygg med, så ökar du chanserna att få det stöd du behöver. Om du inte hittar rätt från början, oroa dig inte – du kan alltid prova en ny förklaringsmodell tills du hittar det som fungerar bäst för dig.
Vill du läsa med om de olika förklaringsmodellerna och terapiformer inom psykiatrin hittar du en lista över de vanligaste metoderna i Sverige hos Livily.
Läs fler bloggar härVåra utbildningar
Vanliga frågor och svar
Vad är en förklaringsmodell?
En förklaringsmodell är en teoretisk ram som hjälper oss att förstå beteenden, tankar och känslor. När du använder en förklaringsmodell för att förklara dig själv handlar det om att sätta ord på inre upplevelser. Om du upplever stress kan en modell hjälpa dig att identifiera om det beror på gamla relationsmönster eller nuvarande tankesätt. Detta gör det lättare att kommunicera dina behov.
Att validera en förklaringsmodell innebär att pröva den i verkligheten. En modell anses giltig när den stämmer överens med dina upplevelser och faktiskt hjälper dig att uppnå en positiv förändring.
Vilka olika förklaringsmodeller finns det?
Inom psykologin finns flera huvudspår. Dessa modeller är nära relaterade och kompletterar ofta varandra. Den moderna biopsykosociala modellen kombinerar till exempel biologi, psykologi och den sociala miljön för att ge en heltäckande bild av individen. Här är en översikt samt hur de används i praktiken:
- Den humanistiska modellen (Psykosyntes): Fokuserar på individens inre potential. I praktiken används modellen för att hjälpa klienter att hitta mening och integrera olika delar av sin personlighet.
- Den kognitiva modellen: Förklarar hur tankar påverkar känslor. I praktiken arbetar man med att konkret byta ut negativa tankefällor mot konstruktiva mönster.
- Den psykodynamiska modellen: Fokuserar på det omedvetna och historiken. Rent praktiskt används den för att förstå varför vi upprepar vissa relationsmönster.
Vad är förklaringsmodeller till psykisk ohälsa?
Dessa modeller hjälper oss att förstå varför psykiskt lidande uppstår och visar vägen framåt. En vanlig teori är sårbarhets-stressmodellen, som belyser hur inre sårbarhet och yttre press samspelar. I praktiken handlar det om att i terapi kartlägga stressfaktorer för att bygga upp en stark inre motståndskraft.
Den inlärningspsykologiska modellen utgår från att till exempel fobier är inlärda beteenden. I det praktiska arbetet ligger fokus på att systematiskt bryta dessa vanor och lära sig hantera obehaget i en trygg miljö. Den medicinska modellen förklarar ohälsa utifrån biologiska obalanser. Detta perspektiv kombineras bäst med samtalsterapi, där vi på HumaNova utbildar experter som i sin tur kan stötta individer mot verklig läkning och varaktig förändring.
