Smyger din historia på dig inifrån?
Som ekon i den gamla skogen. Helt plötsligt när du möter den där personen så händer något inuti dig. Eller när du sträcker dig efter något du längtar efter i livet, så kommer gamla röster fram och begränsar dig. – Inte kan väl du, – Du borde vara bättre eller åtminstone annorlunda.
Det dyker upp som inre ekon från förr i tiden. Kanske ekar sorgen, kanske ekar ilskan, kanske ekar en massa borden och måsten.
När du sen försöker få det du nu behöver kommer skulden eller skammen. Jag borde inte begära allt detta. Jag är inte värd det.
Så tiotusenkronorsfrågan är – kan vi bli av med ekot? Många svarar numera nej. Andra tror ännu på ett ja. Kanske är det som vanligt både och.
Om svaret är nej finns som tur är en väg kvar. Att lära oss leva och uppskatta ekot. Att som vi säger desidentifiera från det ekot. Att skapa en ny relation till ekot. Att lära oss se oss själva och våra delar med nya ögon, samtidigt som vi gör det vi behöver. Med det mentala avståndet blir vi fria, trots att det ekar.
Så kan ekot från vår historia skrika bäst det vill!