Att motionera själen är livsviktigt
Känn lite på ord som explodera, släppa, lätta, stillhet, accelerera och rusa.
Ord som alla ofta används när vi mänskor vill beskriva vad som händer i vårt psyke. Ord som beskriver upplevelsen av själva mentala rörelsen. Inte innehållet till exempel känslan eller tanken. Några enkla exempel. – Tankarna rusade iväg. –Jag exploderade av ilska.
Vårt psyke består delvis av någon slags rörelse och av innehåll. Kanske är just den här rörelsen det svåraste för oss att logiskt få grepp om. Den rörelse som finns inuti eller bakom tanken eller känslan. Den rörelsen som egentligen är det som ger livet liv. Källan till energi och vitalitet, eller?
Men ibland stannar psyket upp. Vi tappar fart i själen. Det inre livet blir entonigt, utan rörelse. Kanske för vi behöver vila eller för att vi upplevt något som gör att vi drar oss undan livets rörelser.
Då är det dags för ett gymbesök. Att motionera själen är livsviktigt. För inget annat kan få oss att känna oss riktigt levande.
Hur gör man det?
Det enda sätt jag känner till är genom att dyka in i sanna mänskliga möten. Möten som berör och rör upp. Möten som sätter fart på känslor och tankar. Äkta, empatiska möten som känns sanna. Bortom bortförklaringar och gamla begränsande livslögner.