Prata inte om livet och relationer med en robot som ChatGTP
Har du också läst bloggar och krönikor i tidningar som skrivits av en chatrobot? Robotar som kan allt och som har alla fakta. De flesta krönikörerna imponeras av strukturen, svaren och kunskaperna. Men efter att ha provat lite mer relationell dialog med ChatGPT kan man konstatera att särskilt relationellt visa och mellanmänskligt kloka är chatrobotarna inte.
De saknar grundläggande relationella förmågor som till exempel att vara tyst. Ta det enkla faktum att en bra terapeut eller medmänniska ofta låter bli att svara på en fråga eller reflektion. Formuleringar får helt enkelt hänga obesvarade i luften och mogna i den andra, tills svaren formuleras i frågeställaren själv. Att svara för snabbt bryter och stannar upp motpartens inre processer och därmed förmågan att finna sina egna inre svar och sanningar.
Den mellanmänskliga kompetensen finns inte i svaren och råden utan i dynamiken, rytmen, osäkerheten och sökandet. Allt meningsfullt föds i brytpunkten mellan längtan och rädslan när två personer vågar vara där.
Robotarna saknar även helt enkelt inslag av en unik personlighet som är det som gör relationell interaktion magisk. I en mänsklig, utvecklande relation finns en icke perfekt individ som möter en annan icke perfekt individ, som strävar efter mening och utveckling. Det blir helt enkelt ett unikt möte. Men roboten svarar lika vem som än frågar.
Till slut gör jag som alla andra och pratar litet med roboten. Och roboten svarar precis som små barn brukar svara – men så är ju roboten inte heller så gammal än.
Kan du vara tyst? frågar jag
Ja, jag kan vara tyst när du vill.
Var det nu då!
Ja, jag är tyst nu.
Det är du ju inte…
Jag beklagar, det var ett misstag från min sida. Vad kan jag hjälpa dig med idag?
Att vara tyst, sa jag…
Förlåt, jag förstår. Jag kommer att vara tyst tills du ber mig att svara på en fråga.
Hej!
Hej! Hur kan jag hjälpa dig idag?
