Vad gör en samtalsterapeut?

Så är det att arbeta som samtalsterapeut

Lejla arbetar som samtalsterapeut på en privat mottagning, där möter hon människor med olika livssituationer, utmaningar och mål. I den här intervjun berättar hon om hur arbetet ser ut, vad som krävs för att trivas i rollen och varför hon valde att utbilda sig till samtalsterapeut.

Efter att Lejla gått en utbildning till diplomerad samtalsterapeut arbetar hon idag med att hjälpa människor att skapa större förståelse för sina känslor, relationer och livsmönster. Längre ner i intervjun delar hon med sig av sina erfarenheter och ger sina bästa råd till dig som funderar på att arbeta med samtalsterapi.

• Namn: Lejla
• Yrkesroll: Samtalsterapeut
• Arbetsgivare: Privat terapimottagning

Inblick i yrkesrollen som samtalsterapeut

Hej Lejla! Hur skulle du beskriva ditt arbete som samtalsterapeut?

Jag brukar säga att mitt arbete handlar om att skapa ett tryggt utrymme där människor får möjlighet att förstå sig själva lite bättre. Många kommer hit när de känner sig stressade, vilsna eller fast i återkommande tankar och beteenden. Min uppgift är inte att tala om vad de ska göra eller känna, utan att hjälpa dem att utforska sina egna tankar och hitta nya sätt att hantera det som känns svårt.

Varje människa har sin egen historia och därför ser heller inga samtal likadana ut. Vissa klienter vill arbeta med relationer, andra med självkänsla, sorg, stress eller återkommande livskriser. Det gemensamma är att vi tillsammans försöker förstå vad som ligger bakom problemen och hur klienten kan skapa en mer hållbar vardag.

Vad gör en samtalsterapeut under en arbetsvecka?

Vilka arbetsuppgifter upptar mest av din tid?

Samtalen med klienterna är naturligtvis den största delen av mitt arbete, men det finns mycket som sker både före och efter varje möte. En stor del av kvaliteten ligger faktiskt i förberedelserna och reflektionen. Några av de arbetsuppgifter som återkommer varje vecka är:

• Klientsamtal: Jag träffar individer och ibland även par eller familjer för samtal kring olika livssituationer och utmaningar.
• Planering inför samtal: Inför varje möte går jag igenom tidigare anteckningar och funderar över hur vi bäst kan fortsätta klientens process.
• Dokumentation och reflektion: Efter samtalen sammanfattar jag det vi arbetat med och reflekterar över vilka frågor eller teman som kan vara viktiga framåt.
• Handledning: Regelbundet träffar jag handledare eller kollegor för att diskutera klientarbete och fortsätta utvecklas professionellt. Det är en viktig del av yrket.

Vägen till att bli samtalsterapeut

Vad fick dig att vilja börja arbeta med samtalsterapi?

Människoöden har alltid fängslat mig. Inte bara på varför vi mår dåligt ibland, utan också på vad som faktiskt hjälper oss att må bättre. Innan jag började utbilda mig hade jag flera samtal där jag själv upplevde vilken skillnad det kan göra när någon verkligen lyssnar utan att döma. Det väckte en önskan att själv kunna ge andra samma möjlighet.

Det som fortfarande driver mig är att få följa människor över tid. Att se någon gå från att känna sig helt uppgiven till att gradvis hitta mer trygghet och tillit till sig själv är väldigt meningsfullt.

För- och nackdelar med yrkesrollen

Vad uppskattar du mest i din roll – och vad tycker du är svårast?

Det finaste är att få vara med när en person gör ett genombrott. Att se en klient som tidigare känt sig helt dränerad plötsligt hitta hopp och nya, stärkande strategier är en fantastisk upplevelse. Jag uppskattar också variationen. Ingen arbetsdag är den andra lik eftersom varje människa har sin egen historia.

Den stora utmaningen ligger i att inte ta med sig klienternas problem hem. Man hör många tunga berättelser under en vecka, och det kräver en stark förmåga att dra gränser för sin egen energi. För att kunna vara ett bra stöd behöver jag också ta hand om mig själv, ha tydliga gränser och fortsätta utvecklas som terapeut.

Ibland tar en inre förändring också väldigt lång tid. Som terapeut måste man orka sitta kvar i det svåra och lita på processen, även när det känns trögt för personen mittemot.

En vanlig dag som samtalsterapeut

Hur brukar en arbetsdag se ut för dig?

Mina dagar styrs nästan helt av min bokningskalender. Förmiddagen brukar bestå av tre klientsamtal som är ungefär femtio minuter långa vardera. Efter lunch har jag avsatt tid för administration, anteckningar och korta pauser för återhämtning. På eftermiddagen tar jag emot ytterligare ett par klienter. Däremellan läser jag facklitteratur och reflekterar över mina pågående klientprocesser.

En del dagar innehåller även handledning, fortbildning eller planering tillsammans med andra terapeuter på mottagningen. Man blir aldrig riktigt fullärd i det här yrket. Det är viktigt att ständigt utvecklas och hålla sig uppdaterad, och när tillfälle ges passar jag på att vidareutbilda mig. Ett varmt tips till både nya och mer erfarna terapeuter är att regelbundet kika på HumaNovas spännande fördjupningskurser för att hitta ny inspiration och fortsätta växa professionellt.

Egenskaper som är viktiga i rollen

Vilka personliga egenskaper har du mest nytta av som samtalsterapeut?

Jag tror att många tänker att empati är det viktigaste, och det är det absolut – men det räcker inte på egen hand. Du behöver också kunna vara lugn när någon berättar om svåra saker och känna dig bekväm med att inte alltid ha ett färdigt svar. En stor del av arbetet handlar om att ställa frågor som hjälper klienten att själv upptäcka nya perspektiv. Det kräver både tålamod och nyfikenhet. Några egenskaper som jag tycker är extra viktiga är:

• Empati: Att kunna möta människor med respekt och förståelse, utan att döma.
• Lyhördhet: Att uppmärksamma både det som sägs och det som uttrycks mellan raderna.
• Närvaro: Klienten behöver känna att du verkligen är där i samtalet.
• Självkännedom: Ju bättre du känner dig själv, desto lättare blir det att skilja dina egna känslor från klientens.
• Tålamod: Personlig utveckling sker sällan snabbt. Förändring får ta den tid den behöver.
  

  Att utbilda sig till samtalsterapeut

  Vad skulle du säga till någon som funderar på att utbilda sig till samtalsterapeut?

  Var beredd på att du själv kommer att genomgå en stor förändring. Studietiden handlar lika mycket om att lära känna sig själv som att lära sig psykologiska teorier. Våga möta dina egna rädslor och försvar under utbildningen. Ju mer du förstår ditt eget inre, desto bättre och tryggare kan du möta andra människor i deras smärta och glädje.

  Vad tycker du att man ska fundera över innan man söker en utbildning?

  Det viktigaste är egentligen inte att du har alla svar från början, utan att du är genuint intresserad av människor.

  Utbildningen handlar om betydligt mer än att lära sig samtalsmetoder. Du kommer också att arbeta mycket med dig själv och få syn på dina egna mönster, värderingar och reaktioner.

  Det kan vara utmanande ibland, men också väldigt utvecklande. För mig blev den egna resan minst lika viktig som de teoretiska kunskaperna. Om du tycker om att lyssna, är nyfiken på mänskligt beteende och vill hjälpa andra att utvecklas tror jag att du kommer att trivas.

  Lejlas bästa råd till framtida terapeuter

  Om du fick ge ett råd till någon som drömmer om att arbeta som samtalsterapeut – vad skulle det vara?

  Försök inte bli den terapeut som alltid sitter på de rätta svaren. Det viktigaste jag har lärt mig är att människor sällan behöver någon som löser deras problem rakt av. De behöver snarare någon som hjälper dem att förstå sig själva bättre på djupet. Var också öppen för din egen inre utveckling längs vägen. Du kommer aldrig att bli helt färdiglärd i det här yrket, och det är faktiskt en av de största anledningarna till att jag fortfarande tycker att arbetet är så spännande.

  Ett stort tack för att du delade med dig av din tid och dina kloka insikter, Lejla!

  Tack själv, det var väldigt roligt att få berätta om min vardag!

Utbildning till diplomerad samtalsterapeut

Fler intervjuer med tidigare elever

Vad innebär samtalsterapi?

Samtalsterapi är ett samlingsnamn för olika behandlings- och samtalsmetoder där klienten tillsammans med en terapeut utforskar tankar, känslor, relationer och livssituationer. Målet kan vara att minska psykiskt lidande, öka självkännedomen eller hitta nya sätt att hantera svårigheter i vardagen. Vilken metod som används varierar beroende på terapeutens utbildning och klientens behov. Exempel på vanliga inriktningar är psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT), integrativ terapi och existentiell terapi.

Enligt 1177 kan psykologisk behandling hjälpa vid ångest, depression, stressrelaterade besvär, kriser och relationsproblem. Behandlingen anpassas alltid efter individens situation och bygger på ett aktivt samarbete mellan terapeut och klient.

Var kan en samtalsterapeut arbeta?

Det finns många olika inriktningar på arbetsmarknaden. Socialstyrelsen beskriver att psykiatriska diagnoser har blivit allt vanligare under flera decennier och samtalsbehandling har blivit en viktig del av vården vid flera former av psykisk ohälsa. Valet av metod utgår från individens behov och det vetenskapliga kunskapsläget.

En stor andel diplomerade samtalsterapeuter väljer att starta en egen mottagning och bygger upp en egen klientbas. Andra tar anställning inom företagshälsovården, på behandlingshem eller som konsulter på arbetsplatser som vill stärka personalens mentala hälsa. Det finns också terapeuter som kombinerar individuella samtal med föreläsningar, handledning eller utbildningsinsatser. Arbetsuppgifterna varierar beroende på arbetsplats, men kärnan förblir alltid det stöttande och utvecklande samtalet.

Hur ser arbetsmarknaden ut?

Intresset för psykisk hälsa har ökat under de senaste åren, både inom hälso- och sjukvården och på svenska arbetsplatser. Arbetsmiljöverket lyfter vikten av ett förebyggande arbete kring psykisk hälsa och beskriver hur arbetsgivare och företagshälsovård kan arbeta med tidiga insatser på organisations-, grupp- och individnivå.

För samtalsterapeuter ser arbetsmarknaden olika ut beroende på utbildning, erfarenhet och inriktning. Många väljer att driva egen mottagning eller kombinera samtalsterapi med exempelvis coaching, utbildning eller arbete inom företagshälsovård. Dina möjligheter beror till stor del på hur du bygger ditt nätverk, din eventuella specialisering och om du föredrar att driva eget företag framför en traditionell anställning.

Lönenivåer och ersättning

Ersättningen styrs av din samlade erfarenhet, var du arbetar och om du är anställd eller driver ett eget bolag. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) ligger en genomsnittlig månadslön för kuratorer och terapeuter på cirka 37 800 kronor före skatt. Lönenivåerna har en viss spridning över hela yrkeskåren.

Din inkomst påverkas av vilken sektor du verkar inom. Den privata sektorn erbjuder i regel något högre löner än den offentliga. För terapeuter i egen regi är det vanligt att sätta ett timarvode på mellan 800 och 1 200 kronor per klientsamtal. Den modellen ger ofta en högre bruttoinkomst per timme, men kom ihåg att du då betalar dina egna sociala avgifter, lokalhyror och försäkringar.

Ta steget mot en ny karriär

Att arbeta med att stötta människor till ett friare och mer meningsfullt liv är ett otroligt givande yrkesval. Våra terapeututbildningar rustar dig med praktiska verktyg och en djupgående teoretisk kunskap. Du tränas i samtalsmodeller, grundläggande psykologi och aktivt lyssnande, samtidigt som du genomgår en gedigen egenutveckling.

Ett arbete som terapeut ger dig förmånen att se individer växa och hitta sin inre drivkraft. Läs mer om våra program för att upptäcka hur du kan vara med och göra verklig skillnad i samhället.

Skribent:

Mats Graffman

Mats är diplomerad samtalsterapeut vid HumaNova. Han har även en basutbildning i psykoterapi med inriktning mot psykodynamisk korttidsterapi samt vidareutbildning inom schematerapi. Utöver detta är han GDQ-certifierad och utbildad handledare i Utvecklande ledarskap (UL). Sedan 2004 har Mats haft flera olika roller på HumaNova, bland annat som lärare, konsult och idag verksamhetschef.

E-post: mats.graffman@humanova.com

Källor:

scb.se. “Statistiska centralbyrån (SCB), Lönestatistik för kuratorer och terapeuter, https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/lonesok/” (Hämtad 30 augusti, 2026).

1177.se. “1177, Psykologisk behandling och psykoterapi, https://www.1177.se/undersokning-behandling/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/psykoterapi-och-psykologisk-behandling/” (Hämtad 30 augusti, 2026).

socialstyrelsen.se. “Socialstyrelsen, Psykisk hälsa och suicidprevention, https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/psykisk-ohalsa/” (Hämtad 31 augusti, 2026).

arbetsmiljoverket.se. “Arbetsmiljöverket, Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen, https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/riktlinjer-for-foretagshalsovarden/riktlinjer-for-psykisk-halsa-pa-arbetsplatsen/” (Hämtad 31 augusti, 2026).