Du behöver bara stanna!

Allt vi gör i riktigt viktiga ögonblick bör föregås av en paus – eller ett stopp

Självledarskapets kärna handlar om att ha ett beteende som ligger i linje med våra värderingar, vare sig du är chef eller medarbetare.
En förutsättning för det är att du stannar upp och reflekterar över dig själv. Vi kan inte börja reflektera förrän vi stannat upp. Att stanna, att stoppa, att pausa, blir därför oerhört viktigt.

Jag träffade en chefsgrupp där flera deltagare uttryckte frustration över att de ibland inte kan ”hejda sig”. En deltagare sa t ex: ”I ett stressat läge kommer det ut något ur min mun som jag inte vill ska komma ut. Det känns inte som jag.” En annan deltagare sa: ”Nu har jag vänt ut och in på mig själv, gång på gång har jag svalt och försökt fixa för mina medarbetare för att de ska bli nöjda och så kommer det där klagomålet/droppen, som får bägaren att rinna över.” Känns det igen? Jag tror att vi alla är där ibland.

Som ledarskapskonsulter lär vi ut kommunikationsmodeller där deltagare får träna på att förena tydlighet med empati. T ex att berätta vad de observerar utan att värdera, att uttrycka sina känslor, berätta om konsekvenser, behov och önskemål. Och, inte minst, att bjuda in till dialog. Allt för att vara de utvecklande ledare de vill vara. Men, för att de verktygen ska kunna komma till användning måste vi ju vara medvetna om att de, i just den stunden, i just det där skarpa läget, faktiskt behövs. Jag skulle vilja säga att allt vi gör i riktigt viktiga ögonblick bör föregås av en paus, eller ett stopp.

Den här förmågan kan vi träna upp långsiktigt, bl a med hjälp av meditation. På kort sikt kan vi använda oss av stop-övningen (som vi bjuder på här nedan) för att hitta tillbaka till oss själva när vi blivit ”triggade” i en utmanande situation. 

Den bygger på akronymet STOP där: 

S: står får Stop/Stanna upp 

T: står för Take a deep breath/Ta ett djupt andetag 

O: står för Open up and observe/Öppna upp och observera tankar, känslor & kroppsförnimmelser 

P: står för Proceed/Välj hur du vill svara an

Låt oss ta ett exempel:

Karin upplever att hon under den senaste tiden fått mail från sin chef om leveranser som han ber henne göra. Leveranser som inte motsvarar deras tidigare överenskommelser och som i sin tur påverkar Karins medarbetare. Karin blir allt mer frustrerad och hon skäms när hon tänker på att både vissa medarbetare och hennes egna barn nog fått en skopa av den där frustrationen. I natt har hon knappt sovit efter mailet som kom igår kväll. Karin känner att hon håller på att explodera. 

Så här skulle Karin kunna använda stop-övningen: 

S – Stanna upp. (Karin går in på toaletten på jobbet.)

T – Ta ett djupt medvetet andetag ända ner i fotsulorna.

O – Öppna upp – Karin ställer sig själv frågan; ”Vad är det som händer just nu?” Kroppen känns spänd, ilskan pulserar i magen och när Karin lägger märke till sina tankar så låter det; ”Nej, det är inte ok.” Sen kommer nästas tanke ”är det verkligen ok att säga ifrån”. Karin stannar med ilskan och det som händer i kroppen, andas och ställer sig själv frågan; ”Vad är det jag behöver just nu?” Svaret blir: ”Jag behöver att vår tidigare överenskommelse gäller och om den inte gör det, behöver jag bli inbjuden till en diskussion. Jag blir så arg för att jag inte känner mig respekterad. Karin märker också att hon är arg på sig själv för att hon har låtit det gå så långt

P – Proceed. Karin väljer att ta upp frågan med sin chef nu när hon känner sig lite lugnare och ”klokare på sig själv”.

Lyssna gärna på bifogad ljudfil där övningen finns inspelad och använd den på din egen unika situation.

 

Lycka till!

Lotta Jarnesjö

Konceptansvarig Självledarskap

Läs fler bloggar här