Självmedkänsla
Visste du att hjärnan inte kan skilja på kritik utifrån och kritik inifrån? Att när vi driver på oss själva, i bästa fall mot nya mål, i sämsta fall för att släcka den senaste branden, försätter vi vår hjärna i hotläge. Och det sliter. Tyvärr i många fall ett recept för att gå in i väggen.
Samtidigt som forskning visar att ledarskapet är avgörande för medarbetares hälsa, välbefinnande och motivation, går vi mot en utveckling där utmaningen snarare handlar om ledarens egen hållbarhet. Dvs att ha förutsättningar, ork och vilja att ha en ledarroll.
Ett forskarteam vid Stockholms Universitet* har i ett projekt kallat ”Hållbart Ledarskap” undersökt vad det är för mänskliga kvalitéer som utmärker en hållbar ledare. De kom fram till att det absolut viktigaste för att skydda oss mot hälsofarlig stress är självmedkänsla.
Självmedkänsla är motgiftet till självkritik. Att stå på sin egen sida, även i de stunder då vi tycker att vi förtjänar det som minst. Att vi tillåter oss att vara mänskliga. Att ha inställningen att en mindre bra presentation, ett samtal som gick snett, en förlorad kund, resursbrist eller en missnöjd medarbetare är erfarenheter som vi delar med fler chefer. Vi är inte ensamma. Och att vi behandlar oss själva med omtanke och vänlighet, bara för att det är en tuff stund, betyder inte att vi inte önskar att det hade gått annorlunda, eller att det inte är viktigt att undvika samma misstag igen. Det betyder bara att vi talar med en vänlig ton till oss själva när vi behöver det som mest. Och just det ger oss de bästa förutsättningarna för att hantera både situationen och oss själva på ett långsiktigt bra sätt.
Internationella studier visar att självmedkänsla har påverkan på hjärnan och det stärker immunförsvaret. Självmedkänsla aktiverar hjärnans trygghetssystem (se Paul Gilberts modell nedan), vilket gör att vi inte bara känner lugn och trygghet, utan också får tillgång till hjärnans modernare delar. Vi blir helt enkelt smartare. Stockholmsforskarnas projekt visar att självmedkänsla påverkar ledarbeteendet. Vi sätter tydligare gränser mellan arbete och privatliv och vi blir duktigare på att ge oss själva den återhämtning vi behöver för att hålla. Och när vi behöver hjälp och stöd, vågar vi be om det.
Vi vet också att självmedkänsla och värderingar hänger ihop. Självmedkänsla ökar både kontakten med våra värderingar och vår förmåga att leva och leda utifrån dem. Det är inte lika hotfullt eftersom vi har byggt upp en långsiktig grundtrygghet och verktyg att stötta oss själva när vi blir utmanade. Studierna visar också att personer som inte piskar på och kritiserar sig själva ändå kan ställa höga krav på sig själva och göra bra ifrån sig. Orsaken är att vi då arbetar utifrån trygghet och driv, snarare än utifrån känslan av hot. Och då blir vi ju som sagt mer kreativa, effektiva och kloka. En annan mycket viktig effekt är att när chefen blir mer självmedkännande sprider det sig i organisationen. Det skapar en tryggare företagskultur där misslyckande ses som en möjlighet till utveckling och lärande.
Sen är det förstås viktigt att utvecklandet av självmedkänsla samverkar med yttre faktorer som balans mellan förväntningar och resurser, arbetsmiljöfaktorer osv. Att utveckla självmedkänsla får aldrig ses som ett alternativ till att se på hållbart ledarskap ur ett bredare perspektiv. Men håll med om att det är hoppfullt att det är så mycket vi kan göra genom att börja med ledningen av oss själva!
Paul Gilberts modell av hjärnans motivationssystem
Om du vill fördjupa dig, kan du testa din självmedkänsla och få tips på övningar för att stärka den här: http://self-compassion.org/test-how-self-compassionate-you-are/
Eller läs mer om Självledarskap här.
Lotta Jarnesjö
Konceptansvarig Självledarskap
Källa: Paul Gilbert, Christopher Germer, Kristin Neff, Christina Mellner, Christina Andersson
*Projektet leds av bl a Christin Mellner, doktor i arbetspsykologi vid Stockholms Universitet
